Diskussionen om globaliseringen är intressant eftersom den rör många viktiga områden. Tyvärr så förenklas den allt för ofta så mycket att de verkligt viktiga frågorna försvinner. För att orientera sig inom området är det viktigt att skilja på två olika aspekter av problematiken som ofta blandas samman i diskussionen.

För det första handlar diskussionen om huruvida det behövs någon förändring då det gäller den nuvarande utvecklingen. Relativt få hävdar att dagens situation inte behöver åtgärdas, eller att vi inte har något ansvar för de människor, de andra djur och naturen som lider idag. Även om endast någora få deklarerar öppet att det inte ser några problem är det dock väldigt många som agerar som om det inte fanns några problem. Detta trots att det finns en ganska väl utbredd probleminsikt och solid forskning att stå på.

Vi talar faktiskt om en politisk och vetenskaplig probleminsikt som funnits i över 30 år, men som de senaste tio åren skapat allt större förvirring och gett upphov till konflikter. Inte minst eftersom det är uppenbart att politiker och näringsliv inte löser de utmaningar som de i stunder av insikt faktiskt själva säger är de viktigaste.

"A point has been reached in history when we must shape our actions throughout the world with a more prudent care for their environmental consequences. Through ignorance or indifference we can do massive and irreversible harm to the earthly environment on which our life and well-being depend. Conversely, through fuller knowledge and wiser action, we can achieve for ourselves and our posterity a better life in an environment more in keeping with human needs and hopes."
Punkt 6, United Nations Conference on the Human Environment
Stockholm, 5 to 16 June 1972

"Människan står inför ett vägval i historien. Vi står inför möjligheten av en bestående ojämlikhet mellan och inom nationer, ökad fattigdom, hunger, ohälsa och analfabetism och fortsatt förstöring av de ekosystem som vi är beroende av för vår välfärd.En integrering av miljö- och utvecklings-frågor och ett större engagemang i dessa frågor kommer emellertid att leda till att människors basbehov tillgodoses, till en förbättrad levnadsstandard för alla. Bättre skydd av och hushållning men ekosystemen och en tryggare, lyckligare framtid. Kapitel 1.1, Agenda 21, FN:s konferens om miljö och utveckling,
Rio de Janeiro, juni 1992

För det andra handlar frågon om hur utmaningarna skall lösas och nu kommer vi in på riktigt minerad mark. Under lång tid har de stora politiska partierna liksom de stora företagen hävdat principen, mer av samma sak. Dvs man antar att allt löser sig med "ökad tillväxt", "mer handel", etc. Men långsamt har det gått upp för allt fler av världens politiska ledare, likväl som för många inom näringslivet, att "mer-av-det-vanliga-principen" inte fungerar. Ännu är det dock långt kvar till handling och den ibland upplysta retoriken ger få avtryck i praktiken. Tyvärr gäller även bland detta de mer progressiva aktörerna. Att så lite händer kan tyckas förvånande med det är faktiskt inte förrän de senaste åren som offentliga organ tydligt kunde klargöra att den ekonomiska utvecklingen inte är hållbar.

"No overall positive trends can be depicted within the scope of the outlooks. For most of the issues there has either been insufficient progress towards recovery of a healthy environment, or unfavourable underlying developments… environmental action need to be integrated more closely into economic measures."
Environment in the European Union at the turn of the century
European Environment Agency, 1999

Den senaste tiden ser vi dock allt fler tecken på att något håller på att hända inte minst då det gäller diskussionerna om övergången till ett kunskapssamhälle. I detta arbete arbetar företag, NGOs och internationella institutioner många gånger sida vid sida. I detta arbete står ofta rättvisa, dagens marknadsproblem tillsammans med ett ifrågasättande av tillväxt som överordnad princip i centrum.

"There is certainly no shortage of financial wealth to address these social and environmental problems. However, two factors in particular frustrate such efforts. Firstly, wealth is unequally distributed – in a recent survey, the world’s 225 richest individuals had a combined wealth of over $1 trillion; equal to the annual income of the world’s poorest 47% - 2.5 billion people. Secondly, today’s markets do not encourage investments that provide a return over the longer term… [T]here is a need to exercise greater discrimination between those patterns of economic growth, which promote sustainable development, and those that exacerbate the current problems. It is becoming increasingly apparent that economic growth per se can no longer comprise our overarching developmental goal, particularly in the rich parts of the world."
Contribution for WSIS Prepcom -2 by The Global e-Sustainability Initiative (Business, UNEP and the ITU working in Partnership) and WWF läs hela dokumentet

Även om det kan se mörk ut i massmedia händer det med andra ord mycket under ytan. Det lär knappast bli någon friktionsfri resa vi har framför oss, men möjligheterna är i stort sett obegränsade. Vad som framför allt krävs nu är mod och vision. Att våga sätta upp tydliga mål att sträva mot. Att våga tänka nytt. Vi har under lång tid levt i ett ekonomiskt system som tagit relativt stora delar av världen ur fattigdom. Nu skall den ekonomin ställas om så att alla skall få utvecklas och det ekologiska fotavtrycket minskar hos oss i den rika världen.

Under rubrikerna till vänster presenteras några av de mest intensivt diskurerade områdena idag, ekonomiska institutioner, globala regelverk och transnationella företag.

Personligen anser jag att globaliseringen bäst förstås som ett deskriptivt begrepp som fångar den förändring som vi nu ser, på samma sätt som industrialiseringen är ett begrepp som fångar de förändringar ett samhälle går igenom då det lämnar det agrara samhället och övergår till industriproduktion. Att försöka göra globaliseringen till något positivt eller negativt, dvs ett normativt begrepp, är inte meningsfullt eftersom ingen entydig eller dominerande definition finns. 

Många av ovanstående tankar kring den ekonomiska globaliseringen har jag diskuterat i skriften "En global accelererad ekonomi".

In the preparations for The World Conference against Racism, Racial Discrimination, Xenophobia and Related Intolerance in Durban, South Africa a group of Africans put forward the following demand asking for 777 Trillion dollars:

"That an International Team, of Continental African and Diasporan Lawyers, will be established to pursue all legal means, to demand justice (e.g. Monetary compensation, US$777 Trillion dollars principal with interest per annum at the current market rate) from those nations of western Europe, Americas, and Institutions who participated and benefited from the Trans-Atlantic slave trade and Colonialism. This will be done through the International bodies, such as the United Nations, International Court of Justice, Organisation of African Unity, International Labour and Trade organizations and other bodies."

Ur: Afrikan World Reparations and Repatriation Truth Commission, The Accra Decleration, 12 August 1999.