Om man
slår upp "samhälle" i NE finner man följande:
"fornsv. samhälde, till halda
saman 'hålla samman'" "benämning på en grupp individer
förenade av ett nätverk av sociala relationer med viss varaktighet
och kontinuitet över tid. Till övriga kännetecken hör att
individerna har en gemensam kultur och tradition, att samhället
överlever sina invånare, att det till största delen
reproducerar sig självt och att det är territoriellt
avgränsat".
Att jag benämnt rubriken på detta avsnitt "efter
samhället" beror på att jag tror att det kan vara fruktbart att
ifrågasätta i vilken utsträckning det är meningsfullt att idag tala
om ett samhälle i en stor del av västvärlden på det sätt vi
gjort tidigare.
Det tycks som om mycket av den ekonomiska
globaliseringen vi ser utmanar både det som samhället byggde på och
syftade till. Att globaliseringen utmanar det som
samhället traditionellt byggt på bär både positiva och negativa
förtecken. Att definiera sig som tillhörande en kultur och
territoriellt avgränsa sig är inte nödvändigtvis något positivt.
Tvärtom är detta något som ofta legat till grund för destruktiva
konflikter och våldsamheter genom historien. Att kulturer skär över
territoriella gränser och gör att många människor över hela
världen känner liten eller ingen samhörighet med de personer
som lever inom samma territoriella område kan ses som en viktig
kraft i att skapa en hållbar globalisering där hänsyn tas
till alla på vår planet.
Det som är allvarligare är att även syftet med
samhället, att göra något gemensamt och att "hålla samman" också på
olika sätt hotas. Genom alla tider har människor kommit samman för
att gemensamt skapa något. För att detta skall kunna ske gemensamt
och inte på enstaka individers eller gruppers villkor har olika
system och regelverk skapats. Den ekonomiska globalisering och
den visionslösa ekonomism som präglar en stor del av vår
samhällsdebatt tycks helt förtränga tankarna på att framtiden är
något som människor bör forma tillsammans.
Då de gamla institutionerna, de stora
företagen och nationalstaternas företrädare, genom sin
ekonomiska politik/verksamhet tycks ignorera tanken på att skapa
något gemensamt uppstår frågan var frågor om vår gemensamma framtid
skall utformas. På dessa sidor presenterar jag några tankar
utifrån nationalstaten, nationalstaten, utbildningen och
familjen som är två enheter som spelat en viktig roll då det
gäller samhällets funktion och utformandets av dess mål. Mellan
dessa två finner vi ett samhälle som vi ännu bara kan
skönja konturerna av. |