IT som verktyg för en långsiktigt hållbar utveckling: ”Potentialen är enorm – men vi måste tänka nytt”

Här är resultatet av en intervju/samtal med Kjell Åström som är med i "Telias miljörapport 2011".Hela rapporten finns att ladda ner som på Telias hemsida (PDF 2.3meg). +++++++++++++++++++++++++ Visst är det lovvärt med Svanenmärkt skrivarpapper och bilar som går på biobränsle. Men många av våra miljöfrämjande insatser är tämligen defensiva. Antingen innebär de att problemen flyttas utanför Sveriges gränser, eller så kräver de resurser i en omfattning som gör dem omöjliga i resten av världen. Detta anser miljövisionären och regeringsrådgivaren Dennis Pamlin, grundare av företaget 21 Century Frontiers.

Han efterlyser de stora greppen, lösningarna som kan fungera för en värld med 9 miljarder invånare. Tröga institutioner motverkar förändring Att utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart samhälle går så pass långsamt beror bland annat på våra institutioner. De växte fram under 1900-talets industriella utveckling och fungerade utmärkt i den samhällstyp vi hade då. Men i dag står vi inför helt nya utmaningar enligt Dennis Pamlin.

– Ta till exempel Trafikverket. Där jobbar man fortfarande bara med fysisk förflyttning. Men jag är bergsäker på att det om tjugo år är totalt otänkbart att planera vägar och järnvägar utan att ta hänsyn till de möjligheter som bredband skapar. Trafikverket har bytt namn till Mobilitetsverket och sysslar minst lika mycket med virtuell förflyttning som med fysisk. Dessutom tänker man globalt och låter planeringsarbetet påverkas inte bara av ekonomiska nätverk utan även av kulturella.

Politiker och beslutsfattare är i allmänhet väl medvetna om att dagens institutioner har svårt att bidra till en resurseffektiv och rättvis samhällsutveckling. Men att förändra deras sätt att fungera är en tuff uppgift som man inte riktigt tagit sig an ännu.

– Vi behöver framtidsinriktade aktörer som kan skynda på omdaningen genom att göra sina röster hörda i kommuner, i riksdagen, i Bryssel och på global nivå. Det är mycket viktigt att skapa en strukturell återkoppling som för oss bort från dagens överkonsumtion av naturresurser, in i ett smartare samhälle där vi ser utvecklingen av människor som långt viktigare än ekonomisk tillväxt, menar Dennis Pamlin.

Makt över återinvesteringarna Det finns en handfull grundläggande behov som hela mänskligheten delar. Alla vill vi ha någonstans att bo, mat på bordet och en möjlighet att förflytta oss. Därför finns de allra största ekonomiska möjligheterna inom energiförsörjning, infrastruktur och livsmedel. På dessa områden har it mycket att ge, inte minst transparens. Slutkonsumenterna får tillgång till information som gör att de förstår sammanhangen bättre och ser vilka konsekvenser som deras köpbeslut får.

– När du väljer att köpa vissa varor medverkar du till att skapa morgondagens värld. I framtiden kommer du att se mycket bättre hur detta fungerar. När du plockar en viss sorts havregryn från butikshyllan vet du exempelvis att en del av det du betalar går till investeringar som skyddar regnskog från avverkning eller bevarar ett öppet kulturlandskap i Mellansverige. Det intressanta är att du fokuserar på det som dina pengar kan skapa i morgon, inte på vad de gör i dag, säger Dennis Pamlin.

Energiproduktionen kan påverkas på ett liknande sätt. En elleverantör kan ha miljömärkt el i sitt utbud, men när kunderna ser att pengarna som de betalar investeras i polsk kolkraft går nog många över till ett elbolag där hållbarhet genomsyrar hela verksamheten. Dennis Pamlin betonar den här aspekten av it och menar att tekniken ger den enskilda medborgaren större makt över samhällsutvecklingen. Hus ska leverera energi, inte förbruka den.

Den svenska miljöpolitiken har sina rötter i 70-talet. Den inriktas huvudsakligen på att minska nationella problem av olika slag. Vi försöker exempelvis hålla nere koldioxidutsläppen genom förmånliga regler för bilar som drivs med biobränsle.

– Tanken är god, men åtgärder av det här slaget fungerar inte globalt. Vi flyttar bara problemen utanför våra gränser. Skulle världens alla bilister gå över till bioetanol så rycker vi bokstavligen maten ur händerna på hundratals miljoner människor, Redan i dag ser vi hur vårt system leder till konflikter mellan olika grupper som vill lägga beslag på planetens begränsade resurser, konstaterar Dennis Pamlin.

I stället efterlyser han transformativa förändringar, ett rejält paradigmskifte där vi börjar betrakta världen på ett helt nytt sätt. Insatser inom bostadssektorn är extra viktiga, eftersom den svarar för ungefär 40 % av de globala koldioxidutsläppen. Han menar att det överhuvudtaget inte finns någon anledning att fortsätta uppföra byggnader som förbrukar energi. Plushus är en teknisk verklighet, alltså hus som producerar mer energi än vad som går åt för driften. Den energin kommer ägaren att kunna skicka tillbaka till elnätet eller lagra i batterierna på den elbil som han samäger med sina grannar. Bilen kommer förresten inte att användas särskilt mycket, eftersom många sköter det mesta hemifrån – jobbet, inköpen och umgänget med andra människor.

– På det här sättet övergår byggnader från att vara vår tids största miljöhot till att bli en avgörande miljölösning. Och det är transformativa it-lösningar som gör processen möjlig. Detta är något helt annat än många av dagens ”lösningar”, som i realiteten endast flyttar våra problem till någon annan plats på jorden, säger Dennis Pamlin.

I ett niomiljardersperspektiv duger endast transformativ förändring It-lösningar som bidrar till en transformativ förändring är hårdvaluta i en värld där miljö- och klimatproblemen blir mer och mer akuta. I Sverige finns gott om skärpta och kreativa it-specialister, vilket borde betyda att vi har lysande möjligheter att utveckla revolutionerande system och applikationer som kan exporteras lönsamt. Eller?

– Tyvärr motverkas den här utvecklingen av både marknadsmekanismer och institutioner. Det är absolut inte fråga om någon medveten, ondsint konspiration utan bara resultatet av att våra institutionella ramverk i väsentliga delar är 50 år efter sin tid.

För att få bättre perspektiv på behoven räcker det med att titta på några enkla statistiska uppgifter. Enligt FN:s prognoser är vi 9 miljarder invånare på den här planeten kring år 2050. Kinas städer växer med ca 18 miljoner varje år– alltså dubbla Sveriges befolkning.

– Under de närmaste 20 åren kommer världen att förändras fortare och mer genomgripande än någonsin tidigare. It har potentialen att både lösa dagens stora problem och skapa helt nya möjligheter i ett längre perspektiv. Det är ingen lätt uppgift, men använder vi it på ett klokt sätt kommer vi att lyckas, summerar Dennis Pamlin.